Ryssarna sätter in flottan för att bryta den europeiska blockaden (men på helt fel plats)

Описание: Detta är en översättning av    / @rfu  

✅ Vår Interaktiva Nyhetskarta: https://www.rfunews.com/map
🔴 Support via Onlineshop: https://uasupporter.com/RFUSVERIGE
🔞 Ocensurerade stridsvideos på Telegram: https://t.me/RFUEnglish eller https://www.rfunews.com/map

I dag kommer de största nyheterna från den ryska alliansen. Här sätter nu Ryssland och Iran ut marinstridskrafter till havs i takt med att deras sanktionsundvikande sjöfartsnätverk utsätts för ett allt hårdare tryck och där bordningar och beslag sker allt oftare för varje dag som går, men det som vid första anblick kan se ut som en kraftdemonstration från motståndarna utvecklas dock inte alls som man skulle kunna förvänta sig. Ryssland och Iran har inlett gemensamma flottövningar och presenterar dem offentligt som uppdrag för att skydda kommersiell sjöfart, där även Brics-länder deltar i olika roller. Övningarna beskrivs som defensiva och sträcker sig över sjöleder som förbinder Indiska oceanen med Persiska viken, Röda havet och rutten runt Sydafrika. På så sätt kan Ryssland och Iran presentera övningarna som ett svar på växande hot mot den maritima handeln. Krigsfartyg anländer till hamnar, formationer samlas och material produceras i storslagen stil för att signalera mobilisering och beslutsamhet, allt i syfte att avskräcka, genom att uppvisa att deras flottor är redo att svara på yttre inblandning i deras sjöfart, sanktionerad eller ej. Bakgrunden till denna mobilisering är ackumulerade förluster. Hittills har 624 fartyg i den så kallade skuggflottan sanktionerats av Europeiska unionen, 12 tankfartyg har bordats eller belagts med kvarstad i Östersjön och Nordsjön och sju fartyg har beslagtagits på Atlanten eller är föremål för utredning av USA. Ukraina har dessutom ökat trycket genom att angripa fem skuggflottetankfartyg som stödjer rysk export via Svarta havet, ett i Medelhavet och ett utanför Senegals kust, vilket har förvandlat sanktionsöverträdelserna från enbart en juridisk risk till en verklig fysisk risk. Särskilt i Östersjön har upprepade bordningar nära Estland och Finland visat hur snabbt fartyg med bekvämlighetsflagg blir sårbara när de går in i trånga farleder som kontrolleras av Nato-länderna. En bordning skapar inte bara rubriker, fartyget tvingas sakta ner, samarbeta och avvika från sin rutt under tiden som besättningen förhörs, dokument och försäkringsbolag kontrolleras samt att köparna håller inne på betalningarna tills den juridiska statusen är klarlagd. Även ett tillfällig kvarhållande kan ta ett tankfartyg ur drift i veckor, vilket är avgörande eftersom skuggflottan är beroende av en ständig rotation, inte av några få skyddade resor. Mot denna bakgrund blir platsen för de rysk-iranska flottövningarna avslöjande. De genomförs utanför Östafrikas kust, tusentals kilometer från de rutter där de flesta förlusterna i skuggflottan har inträffat. En marin styrka som opererar nära Sydafrika eskorterar inte tankfartyg genom de danska sunden, avskräcker inte inspektioner nära Estland, skyddar inte Atlantöverfarter och de kan inte hindra ukrainska angrepp i Svarta havet och Medelhavet. Övningarna hålls i tillåtande farvatten, eftersom operationer närmare platser där tidigare beslag skett omedelbart skulle försätta ryska och iranska krigsfartyg under konstant Nato-övervakning och militärt tryck. Att eskortera tankfartyg genom Östersjön eller Nordsjön skulle innebära kontinuerliga flygpatruller, marinskuggning och kustbevakningsjurisdiktion, där även en rutininspektion riskerar att eskalera till en direkt och okontrollerbar incident. Iran står inför ännu större begränsningar, eftersom de för att projicera och upprätthålla marint skydd i norra Europa kräver väsentlig logistik, hamnar och uthållighet förmågor som landet saknar. Varje framflyttad insats skulle dessutom utsättas för spårning och politiskt tryck långt innan den kunde skydda ett enda tankfartyg. Resultatet blir att skuggflottan förblir oskyddad där den faktiskt opererar, medan Ryssland och Iran främst skapar bilder och signalvärde användbara för inhemska och digitala publikgrupper. Atlant-, Medelhavs- och Östersjökorridorerna fortsätter att domineras av västlig övervakning, juridisk kontroll och närhet till hamnar som är villiga att kvarhålla fartyg. Sammanfattningsvis utövas trycket av stater som gör sanktionsundvikandet till en fysisk och juridisk risk till sjöss och det som snabbt försvinner på grund av detta är Rysslands och Irans förmåga att transportera sanktionerad olja skyddat i flera sjöleder. Flottövningarna som hålls långt bort från beslagzonerna, där oljan faktiskt transporteras, kan varken minska risken för bordningar eller förhindra kvarhållanden. Genom att signalera avsikt utan att leverera skydd uppmuntrar denna mobilisering till striktare tillsyn, eftersom den visar att Ryssland och Iran är ovilliga eller oförmögna att skydda sina tankfartyg där beslagen sker. Detta sänker tröskeln för eskallering för de stater som genomför ...