Vad är pedagogik? Del 2: Uppfostran, undervisning & utbildning. Intro. föreläsning för nybörjare

Описание: UPPFOSTRAN
Ordet uppfostran kan handla om två saker:
1) Att uppfostra någon. Det kan innebära att en person, exempelvis en vårdnadshavare, talar om för ett barn vad som gäller. Barnen ska då anpassa sig till de traditioner och normer som gäller. I sådana fall använder man ofta ordet barnuppfostran.
2) Att vara uppfostrad. Exempelvis, en person som bryter mot olika normer kan i vissa sammanhang anses vara dåligt ouppfostrad.

När det gäller att uppfostra någon, kan detta ske på olika sätt. a) auktoritär fostran, där individen förväntas lyda. b) eftergiven eller kravlös fostran där individen gör som den vill. c) ett mellanläge, med både krav och samarbete. Där finns ett förhandlingsutrymme och individen kan vara med och påverka. Uppfostran kan även ske hjälp av belöningar eller bestraffningar. Uppfostran kan även ske utanför familjen.

UNDERVISNING
Politisk styrning och rektorernas ledarskap:
Det mesta av den undervisning som bedrivs styrs av skollagen och de juridiska lagar och regler som slår fast vilket ansvar och vilka skyldigheter som gäller för inblandade parter och myndigheter. Läroplanerna anger undervisningens övergripande syfte och värdegrunden; kursplanerna kunskapsmål och eventuella betygskriterier. Det är rektorns ansvar att administrera och leda arbetet, inklusive att ansvara för pedagogiska ledarskapet, det vill säga att planera och skapa en välfungerande inlärningsmiljö. Detta handlar bland annat om hur skollag och läroplaner omsätts till konkret verksamhet på skolan med så god kvalitet som möjligt.

Lärteorier/lärandeteorier och pedagogiska grundfrågor:
Sammanfattar och förklarar undervisning och hur individer lär sig nya saker, exempelvis behaviorismen, konstruktivismen och den socio-kulturella lärteorin.

Dessa teorier och begrepp hjälper oss att diskutera och förstå hur undervisning bör planeras och genomföras för att så många deltagare ska lära sig så mycket om möjligt på avsatt tid.

Ordet pedagogik även går att använda när man diskuterar Montessoripedagogik och Waldorfpedagogik.

I planeringsarbetet kan även ett antal grundfrågor om undervisning ställas: vilka ska lära sig något, vad ska de lära sig och när ska de lära sig detta? Ska det ske över ett antal dagar eller handlar det om flera veckor? Hur kan man kontrollera att de har lärt sig tillräckligt mycket? Ska, exempelvis, kontroller eller prov genomföras?

Lärarnas arbete och fortbildning:
Under arbetsdagen kommer lärarna att undervisa, ge exempel och hjälpa eleverna när de kört fast. Att vara lärare, och ansvara för en klass, omfattar även ett socialt ansvar, där det gäller att kunna svara på etiska frågor, lösa konflikter och leda verksamheten. Många lärare genomför också bedömningar och ger återkoppling till elever, speciellt i samband med uppgifter och prov. Lärare fortbildar sig regelbundet eftersom utvecklingsarbete & vidareutbildning lägger grunden för en fortsatt god undervisning.

UTBILDNING
Styrning och utformning:
Utbildning är målinriktad & systematisk och styrs av, exempelvis, skollag, läroplaner och kursplaner. Utbildning kan även vara indelad i stadier och ämnen. Då går det att tala om, t.ex., matematikpedagogik, eller pedagogik för estetiska och praktiska ämnen.

Tekniska hjälpmedel i utbildning:
Ett mer utbyggt och snabbare internet samt billigare och bättre datorer, surfplattor och mobiltelefoner har påverkat möjligheterna att genomföra utbildning, oavsett om det är korta kurser eller längre utbildningsprogram. Utvecklingen under de senaste decennierna har därför inneburit att ordet pedagogik används för att diskutera pedagogik, digitalisering och teknik.

Deltagare & mål
Vem som helst kan i princip delta i utbildning. I förskolan är det barn och i förskoleklass, grundskolan och gymnasiet är det elever i olika åldrar beroende på stadium. I kommunal vuxenutbildning, Komvux, deltar vuxna. De övergripande målen för undervisningen är att alla deltagare ska utvecklas i positiv riktig och att de ska fostras, öka sin allmänbildning och erhålla nya kunskaper och färdigheter.

Skolväsendet:
Förskolan är för barn 1–5 år och förskoleklass för de som fyllt 6 år. Grundskolans årskurs 1–6 för 7–12 år & årskurs 7–9 för 13–16 år. Gymnasiet för 16–19 år. Komvuxs enstaka kurser och yrkesutbildningar för vuxna.

Ordet pedagogik går att använda för att diskutera den undervisning som bedrivs på olika yrkesutbildningar. Det är till exempel möjligt att tala om vårdpedagogik som en speciell form av pedagogik som skiljer sig från den undervisning som bedrivs vid, till exempel, utbildning av svetsare.

Pedagogik för olika nivåer:
Här kan det också vara på sin plats att påminna om att ordet pedagogik även används för att diskuteras organisationer och nivå. Det är till exempel möjligt att tala om förskolepedagogik, vilket skulle kunna innebära ett större fokus på barnet jämfört med den pedagogik som återfinns inom grundskolan. Ett annat exempel är begreppet högskolepedagogik.